﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3202
Titel Markmiljöns skyddsvärde. En härledning med utgångspunkt i miljöetik och lagstiftning
Titel.kortform Markmiljöns skyddsvärde
Titel.dokumentnr SGI Publikation 27
Titel.överordnad
Utgivningsår 2016
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 13--14
ISBN-kod
ISSN-kod 1100-6692
Bakgrund
SAB-kod 
Utgivare.1.urspr.organisation Statens geotekniska institut, SGI
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE antropocentrism
svDF människocentrerat synsätt där människans behov står i centrum och naturen endast har ett resursvärde. Människan är den enda varelse med ett värde i sig

svTE biocentrism
svDF synsättet att levande varelser, och endast de, har ett egenvärde eller är moraliskt signifikanta
RF Stenmark 2000
svAN Större enheter som ekosystem eller icke-levande delar av ekosystem saknar värde i sig.

svTE egenvärde
svDF värde ett objekt har oberoende av den nytta andra individer har av objektet, dvs. ett objekts icke-instrumentella värde
RF Stenmark 2000
svAN I rapporten tillämpas begreppet även på ett ekosystems funktion (systemvärde). Egenvärden kan inte uttryckas i pengar utan kan snarare ses som en rättighet att existera.

svTE ekosystemtjänst
svDF ekosystemfunktion som utnyttjas av människor för att öka välbefinnandet
RF de Groot et al. 2002; Fisher et al. 2009; TEEB 2010, CICES 2013
svAN Ekosystemtjänster skapas gemensamt av jord, luft, vatten, flora och fauna. Jordmaterialet i sig, det vill säga utan andra medier eller organismer, kan endast leverera ett fåtal ekosystemtjänster, till exempel skydd av gamla kul-turföremål samt leverans av råvaror som mineraler och grus (Dominati et al. 2010). Ekosystem-tjänster indelas i försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster (MEA 2005; TEEB 2010; CICES 2013; Naturvårdsverket 2015). Stödjande tjänster, som består av biofysiska komponenter, processer och funktioner, stödjer de försörjande, reglerande och kulturella tjänsterna.

svTE ekocentrism
svDF synsättet att förutom alla levande varelser också arter, ekosystem, floder och berg har ett egenvärde eller är moraliskt signifikanta
RF Stenmark 2000

svTE instrumentellt värde
svUPTE resursvärde
svDF värde ett objekt har som medel för förverkligandet av någonting annat som tillerkänns egenvärde, dvs. ett objekts resursvärde
RF Stenmark 2000

svTE markanvändning
svDF sätt på vilket människan utnyttjar marken och dess resurser, exempelvis jordbruk, bostäder, parkområden, betesmark för djur eller industriverksamhet

svTE markfunktion
svDF markens förmåga att uppnå sitt naturgivna syfte, det vill säga den betydelse som marken har i miljön avseende dess bidrag till ett välfungerande ekosystem
RF Volchko 2014
svAN Det saknas dock en allmänt vedertagen definition för begreppet markfunktion. Olika författare i den vetenskapliga litteraturen gör olika tolkningar av vad som ingår i begreppet.

svTE markmiljö
svFK Ett samlat begrepp för markekosystemet och dess funktioner, inklusive arter (populationer) och individer (eventuellt) som lever i marken. Begreppet markmiljö inkluderar både biotiska och abiotiska komponenter.

svTE markmiljöns egenvärde
svDF markekosystemets och arternas värde i sig, oberoende av om de genererar tjänster eller funktioner till nytta för andra objekt

svTE mellangenerationell antropocentrism
svSYTE den hållbara utvecklingens etik
svDF människocentrerad miljöetik som bygger på tanken om rättvisa mellan generationerna
svRETE antropocentrism
svAN Både den nuvarande generationen människor och kommande generationer tillskrivs ett egenvärde. Denna etik kallas även den hållbara utvecklingens etik.

svTE moralisk signifikans
svUPTE moralisk status
svUPTE moraliskt objekt
svFK Någon eller något har en sådan signifikans om det kan behandlas på ett moraliskt rätt eller orätt sätt (Stenmark 2000) och utgör därmed ett moraliskt objekt.

svTE nyttjandeprincipen för växter och insekter
svFK Det är moraliskt godtagbart att människan nyttjar växter (och insekter) för att tillfredsställa sina egna behov så länge växternas värde inte överstiger det värde som människan uppnår genom att nyttja växterna och hon inte åsamkar dem onödig skada eller hotar arternas fortlevnad.
RF Stenmark (2000)

svTE stark ekocentrism
svDF synsättet att både ekologiska helheter (som arter, ekosystem, landskap eller organismsamhällen) och individuella medlemmar vilka ingår i dessa helheter (som människor, djur eller växter) har ett värde i sig, men att de ekologiska helheterna i regel har ett högre värde än deras individuella medlemmar (inklusive människan)
RF Stenmark 2000

svTE svag ekocentrism
svDF synsättet att både ekologiska helheter (som arter, ekosystem eller biosfären som totalitet) och de individuella medlemmar vilka ingår i dessa helheter (som människor, djur eller växter) har ett värde i sig, men att människan har det högsta individuella värdet
RF Stenmark 2000

svTE systemvärde
svDF sätt att uttrycka egenvärdet hos ett helt system (Rolston 1988), exempelvis egenvärdet hos ett markekosystem

svTE värdepremiss
svDF värderingsmässig ståndpunkt som i kombination med fakta leder till att man kan dra slutsatser om vad som bör göras i en given situation
